Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Den afrikanska dvärgiggen kallas också för fyråig igelkott. Det är en av fyra afrikanska igelkottarter, som alla är nära besläktade. Det är en art som klassas som "minst oro" (least concern) ur bevarandesyfte, men handel med igelkotter som husdjur har lett till att det blivit olagligt att fånga vilda exemplar.
Den afrikanska dvärgiggen är ett litet, runt, taggigt djur med korta ben. Den växer till mellan 18 och 23 cm (7–9 tum) lång och väger strax över 600 gram (21 ounces). Den har mjukt vitt päls på magen och skarpa vitt- till gråfärgade taggar på ryggen som används till försvar. När igelkotten räddas rullar den sig ihop till en boll för att skydda sig från alla sidor med sina skarpa taggar.
Igelkotten lever i centralafrikanska öknar. De finns i små populationer från öst till västkusten i Sudan, Senegal och Zambia. Igelkotten undviker het ökensol genom att bara dyka upp på natten när det är mycket kallare. På dagen kan dessa djur finnas gömda i högar av löv, under stubbar, trädrötter, i termitbo eller övergivna djurhål.
Igelkotterna är alltätare och äter både kött och växter. Deras huvudkost består av små insekter, spindlar och skorpioner. De äter ibland också små snokar, ödlor och grodor. Frukter, frön, svampar, rötter och nötter är alla en del av djurets kost. Den är mycket resistent mot giftiga substanser och kan äta giftiga skorpioner och snokar utan att bli sjuk. Igelkotten har dock några andra djur som äter den trots dess taggiga skydd. Örnar, ugar, vilda hundar, schakaler och honungsgrävlingar rovalla på dvärgigelkotten.
Den afrikanska dvärgiggen lever ett ensamt liv och träffas bara för att para sig. Djuren kan para sig från två månaders ålder. Honan är gravid i mellan 30 och 40 dagar innan hon föder mellan tre och fyra ungar. Ungarna har redan sina taggar vid födseln. Modern sköter ungarna i 40 till 45 dagar innan de växt tillräckligt för att klara sig själva. Afrikanska dvärgigelkotter kan leva i två till tre år i vildmarken eller åtta till tio år i fångenskap.