Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Nosörnar är världens näst största landdäggdjur efter elefanter. De finns i två huvudgrupper i Afrika och Asien med fem arter: vit, svart, indisk, sumatran och javanesisk nosörn. Namnet kommer av grekiska "rhino" (näsa) och "ceros" (horn).
Nosörnar är stora, muskulösa djur: 2,4–4 m långa, 1,5–1,8 m i axelhöjd, 800–2270 kg. Vit nosörn är störst, sumatransk minst. Alla har horn på snutten av keratin (samma ämne som hår och naglar). De har tjock, läderliknande hud som vid vissa arter påminner om pansarplattor. De har dåligt syn men gott hörsel och kan attackera om de känner sig hotade.
Vit och svart nosörn: östra och södra Afrika, öppna savanner och gräsmarker. Svart nosörn ibland i skogsområden. De andra tre arterna: Indien/sydöstra Asien. Indisk nosörn: norra Indien, Pakistan, Nepal, öppna slätter och sumplika miljöer. Sumatransk: Bhutan, Burma, Sumatra, Thailand, Malaysia. Javanesisk: endast två nationalparker (Thailand, Java). Både sumatransk och javanesisk nosörn är mindre och föredrar tropiska regnskogar.
Nosörnar är herbivorer. Afrikanska arter äter gräs, kvistar, bark – använder hornen för att knäcka högre grenar. Asiatiska arter i regnskogar äter frukter och vattenväxter. Ökad jordbruksnärvaro leder till att asiatiska arter ibland rånar fält.
Utom vit nosörn (som bildar små grupper) är nosörnar ensamma. Parning sker året runt, baserat på matåtgång. Lång dräktighet (på grund av storlek), oftast ett avkomma. Ungar stannar hos modern upp till två år.