Sällskapsdjur
Bison använder en rad metoder för att kommunicera med varandra.
Fnysning: Ett vanligt sätt att uttrycka alarm eller aggression.
Mu-ljud: Används för kommunikation mellan morar och kalvar eller för att signalera fara.
Grunting: Ofta används mellan tjurar, särskilt under parningstiden.
Bälte: Ett djupt, resonerande ljud som kan bära över långa avstånd.
Posering: Bison använder sina kroppar för att signalera intentioner, som att sänka huvudet och attackera som hotvisning.
Svansrörelser: En höjd svans indikerar ofta aggression, medan en sänkt svans kan tyda på lugn.
Ansiktsuttryck: De kan vidga ögonen för att visa rädsla eller rynka näsan för att uttrycka avsky.
Urinmarkering: Bison markerar revir genom att urinera på framträdande föremål.
Gyllehögar: Stora gyllehögar innehåller doftsignaler för kommunikation.
Beröring: Bison kommunicerar genom att slicka kalvar eller gnidda huvuden mot varandra.
Bison använder dessa metoder för att upprätthålla social ordning, försvara revir och locka partner. De är särskilt vokal under parningstiden, när tjurar bälter och gruntrar för att locka honor.
Sammanfattningsvis är bisonkommunikation ett komplext system innefattande vokalisationer, kroppsspråk och doft.