Sällskapsdjur
Mjölkkor avels för att vara sociala, men felaktig vård kan leda till aggressivt beteende. Bönder måste ta hänsyn till boende, foder och laktation för att kontrollera aggression.
Bovin ketos kan ge koordinationssvårigheter och aggression. Under tidig laktation omvandlas fettvävnad till mjölk, vilket belastar koen. 5–16% av lakterande kor i en besättning drabbas. Kor blir urinvägsinfektioner? Nej, de blir urinvägsinfektioner? Inte specificerat. De blir urinvägsinfektioner? Texten säger: "Dairy cows will become dehydrated and hyperactive, sometimes bellowing." Dehydrerade, hyperaktiva, ibland brålar. Glukoslösning (dextros) ges för att återställa blodsocker.
Många mjölkkor hålls i enskilda boxar under laktation. Högproducerande kor vilar 14 timmar/dag. För lite boxutrymme → stress och aggression. Kor är sociala, 2–3 timmar/dag interagerar med flocken. Mer plats för interaktion minskar stress.
Lakterande kor har starkt ätande-driv – de måste äta stora mängder korn och vatten dagligen för att ersätta energiförlust. Obegränsad tillgång till foder och vatten minskar aggression. Många använder foderbarriärer (metallstänger) för att förhindra förorening. Kor kan utöva >225 kg tryck på dåligt designade barriärer – 100 kg räcker för vävnadsskada. Enklare foderåtkomst minskar skador och aggression.
Kreatur bildar naturliga sociala hierarkier. Över 100 kor på samma yta → aggression, svårt att känna igen flockmedlemmar. Hög täthet även med obegränsat foder → ökad resurskonkurrens. Ökad tävlan → lägre mjölkproduktion då kor tävlar om social status.
Mest tar man kalven från mor direkt efter födelse (slaktkalv, kött, eller ticka till hjord). Mjölkkor avelts för mindre skyddsinstinkt än köttkor. Men på bete bygger de sofistikerade hierarkier för att skydda kalvar. Kor försvarar sin avkomma – kan göra hantering av tickor och kalvar svår.
Genom att optimera boende, foderutbud, grupptäthet och hantering vid kalvning minskar aggressiva incidenter markbart.