Vad är skillnaden på att leka med valp och att drista valp?

Lek vs drist – en viktig gräns

Att leka med ny valp introducerar erfarenheter och skapar välbalanserad vuxen hund. Men när lek blir drist: misstänksam mot människor, fientlighet. Att veta gränsen är lika viktigt för vuxna som barn.

Former av drist

Leka men aldrig låta valpen få bollen/leksaken – hålla den ovanför huvudet, få den att hoppa, alltid precis utan räckhåll.
Sticka/stötta valpen för att den snappar/kampar för att få slut på beröringen.
Lova belöning och ta bort den – sätter tillbaka träning om valpen inser att lydnad inte ger något.

När lek blir drist

Sund lek kan glida in i drist, särskilt vid dragkamp eller pusselkuber. Valpar ska arbeta för saker – inget är gratis – men de måste också lära att belöning följer ansträngning (Dog Star Daily). Apport blir drist när valpen aldrig får röra/fånga bollen, bara ser människor kasta den runt.

Acceptabel lek

Låt valpen vinna efter att den jobbat för belöningen. Valp har inte uppmärksamhet/förmåga att planera som vuxen hund – leker ska inte vara för långa. Efter 1–2 hopp: kasta bollen till valpen. Valpar bygger associationer som formar resten av livet. Människor = givare av belöningar, inte grymma som håller tillbaka. Acceptabel lek = inte hotfull, skrämmande, obehaglig. Gränsen skiljer: modig valp kan älska gömma/förskräck, blygare valp kan hitta det fånigt.

Konsekvenser av drist

Outtröttlig drist skapar hund som ser människor som fientliga/grymma. Valpen kan snapta/bita för att försvara sig. Eller bli ödmjuk/rädd, misstänksam mot alla. Om drist och lek blandas oprediktbart: hunden lär att människor är oprediktabla, inte att lita på. Kan bli farlig vuxen hund (Bichon Frise Club of America varnar).

Hundutbildning