Skillnad på ko- och getterhorn – anatomi och variation

Gemensam grund – olika uttryck

Både getter och kor tillhör familjen Bovidae. Hornen har en benkärna fäst i kraniet, övertäckt av keratin. Men form, storlek och mönster skiljer sig åt.

Könsdimorfism

Hos vilda kor (bison, buffel, oxe) och många getter: båda könen har horn. Hanar har större, mer robusta horn än honor.

Form

Vilda kor: Skarpa horn, böjer uppåt nära basen.
Vilda getter (hanar): Spektakulära, lindrade sablar (ex. stenbock/ibex).

Storlek

Han-vilda-getterhorn oftast proportionerligt större än kor. Markhor: upp till 150 cm horn på 150 cm kropp.
Vissa kor har långa horn (banteng 60 cm), vattenbuffel/gaur har massiva horn.

Mönster

Getter (ibex, markhor, vildget): Stark spiralering / segmentering.
Vilda kor: Vanligtvis glatta horn.

Flera hornpar (Polycerati)

Flesta hornburar djur har ett par. Polycerata getter (genetisk kod för 2+ par) förekommer ibland hos tamdjur. Också hos vissa fårraser och four-horned antilop. Upp till 8 horn registrerade hos get.

Sammanfattning: Hornen berättar om art, kön, genetik och evolution. Getterhorn = oftast spiralformade, proportionerligt stora, kan vara fler än ett par.

Getter