Fakta om grodyngor

Vad är en grodynga?

Grodynor är grodors avkomma (ibland även salamandrar och vattensalamandrar). De lever i vatten tills de utvecklar ben, därefter lever de både på land och i vatten.

Uppbyggnad

Grodynor har svansar för framförflyttning – ibland breda och avrundade, ibland trådlika. Svansen saknar ben/brusk. Huvudet är bulböst, munnen liten med små tandkammar för att tugga alger och nedbruten växtmateria.

Historia och modern vetenskap

Fossila grodyngor funnits i Miocen-lager. Idag används genmanipulerade grodyngor som miljöindikatorer: de lyser grönt vid kontakt med förorenat vatten (mätt med blått LED-ljus). Fluorescensen visar föroreningens nivå.

Ovanliga arter

Vissa har barbeler (som mal) för att känna efter mat – t.ex. Aglossal Xenopus.
Megalophrys montana har en trattskivliknande mun för att fästa sig ytligt.
Vissa är alltätare eller kannibaler (t.ex. spadefoot-grodyngor i New Mexico).
Genomskinliga arter finns bland malayiska/indiska Engystomatid (Callula, Microhyla).

Utvecklingsstadier

Efter kläckning kliper grodyngor sig till växter och äter sin äggpåse. Efter ~1 vecka simmar de fritt och äter alger. Vid ~9 veckor syns bakben och huvudet förlängs. Efter 3 månader har grodyngan blivit en grodpojke (ung groda).

Rovdjur

Grodynor har många fiender: fiskar, större grodor, vattensalamandrar, sniglar, fåglar, ormar, kräftdjur. De ligger lågt i näringskedjan.

Grodor och paddor