Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Perlit och vermikulit är de vanligaste inkubationsmedlen för reptil- och fågelägg. Båda håller fuktighet i äggbehållaren och hämmar svamptillväxt. De är lätta mineraler som expanderar vid upphettning. Perlit är vulkanglas med 2–6% vatten. Upphettat till ~870°C (1600°F) expanderar det 4–20 gånger. Vermikulit är lera, en silikatmineral (vädderad glimmer). Den sväller och krymper med fukthalten.
Vid upphettning expanderar perlit till ultralätt, vitt, fluffigt material liknande polystyrén. Partiklar kan bli så fina som damm – andningsproblem hos vissa. Även stora granuler nedbryts till damm. Vermikulit är tyngre efter upphettning, stannar på plats i behållaren, enklare att hantera.
Vermikulit håller vatten bättre – lerapartiklar absorberar överskott. Men lera klumpar ihop och släpper inte tillräckligt vatten för fuktiga förhållanden. Vermikulit mörknar lätt vid ökad fukt men inte märkbart. Perlit avger vatten gradvis och håller fuktiga förhållanden men förblir vit både våt och torr – svårt att se om fuktigheten räcker. Torr perlit kan dra fukt från äggskal → desiccation och kollaps inifrån.
I ren form är båda sterila medier som hämmar svamp. Vissa vermikulitsorter från trädgårdscentra/djuraffärer kan innehålla jord → mögel/svamp som ruttnar äggbotten. Perlit har neutral pH, vermikulit mer alkalisk (7,0–9,5) – nackdel eftersom mögel/bakterier föredrar alkalisk miljö.
Favorit hos proffs och amatörer: blanda perlit och vermikulit – balanserar för/nackdelar. Vermikulit har längre historia som inkubationsmedium så många föredrar större andel. Blandningsförhållande upp till 3:1 (vermikulit:perlit), men 2:1 och 1:1 blir alltmer populära.