Varningstecken för skällslange (rattlesnake)
Skällslangor är kallblodiga, köttätande och giftiga reptiler i Nord- och Sydamerika. Kända för mönster/färger, triangulära huvuden och skäll på svansen. Huvudbyte: gnagare. ~800 människor bits per år i USA (Ramona Municipal Water District, Kalifornien). Att känna varningstecken minskar risken för bitskada.
Skälljud
- Skällslangor har skäll vid svansspetsen – bestående av flera hudskifte. När ormen är förargad och kan anfallskasta skakar den svansen så att de härdade hudbitarna skäller. Ljudet indikerar att ormen är upprörd, men de kan anfallskasta UTAN att skälla.
Uppviktad position
- Innan anfall går ormen i uppviktad position (coiled). Ser du en uppviktad orm – var försiktig. Ormen känner sig hotad/provokerad. Kom ihåg: skällslange kan bara anfallskasta halva kroppslängden. Om den inte känner sig hotad drar den sig ofta tillbaka snarare än att anfallskasta. Närmar dig ALDRIG en uppviktad skällslange.
Huggtänder
- När skällslange visar sina böjda huggtänder är den imma att anfallskasta med giftig bits. Vuxen kan styra giftmängd och anpassar den efter situation. Vid öppen mun vinklas huggtänderna neråt 90°. Giftkörtlarna sitter bakom huvudet.
Mänskliga varningsskyltar
- Skällslangor bor i prärier/öken. I kända områdon markerar myndigheter med skyltar för att varna besökare. Skällslangor kan mötas vid naturvandring, klättring, vandring.
