Glad grönsnok (Opheodrys vernalis) – Maines mest kännbara orm
Maine: hårda vintrar, bara 10 ormart. Glad grönsnok sticker ut med strålande gröna färg.
Beskrivning
- Smal, ~60 cm (2 ft). Huvud knappast bredare än hals.
- Strålande grön rygg, blek gul–vit buk.
- Glata skaldar (utseende).
- Unga: brun–oliv, blir grönare med ålder. Vissa behåller ungdomsfärg.
- Vid död: gult pigment försvinner först → blå kadaver.
Habitat och utbredning
- Till skillnad från svart racersnok (hotad i Maine) är glad grönsnok stabil och förmodligen statewide.
- Utom Maine: nordöstra Kanada österkusten söderut till Virginia, västerut till Illinois.
- Färg ger ledtråd: gräsmarker (camouflage). Också skogar – gömmer under stubbar/stenar.
Kost och rov
- Huvudsakligen insektivor: kackerlackor, skalbaggar, spindlar.
- Ibland små amfibier.
- Giftfri – jakt via syn, lukt, vibrationer.
- Enda försvar: camouflage + musklig lukt (opassande men inte starkt avskräckande).
- Rovdjur: rovfåglar, rävar, rävhundar, mjölksnokar (även inhemska i Maine).
Livscykel
- Ensamlevande, men hivernera i grupper (samma/olika art).
- Parning vår–sensommar. Honan lägger 3–13 ägg i gropar i ruttnande vegetation.
- Kläckning: 4 dagar – 1 månad.
- Vild livslängd okänd. Äldst i fångenskap: 6 år.
Skydd
Glad grönsnok är indikatorart för friska gräsmarksekosystem. Skydda habitat. Samla inte vilda exemplar – de trivs dåligt i fångenskap (specialister på insekter). Observera i naturen istället.
