Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Sjukdomar hos ormar är svåra att behandla; när symptom syns är ormen ofta redan allvarligt sjuk. Regelmässig observation ökar chansen till återhämtning.
Mycket vanliga. Symtom: bubblor, vispande andning, saliv. Orsak: bakterier i miljön som angriper när immunsystemet är nedsatt av stress eller fel temperatur. Akut veterinärvård krävs – kan vara dödligt mycket snabbt.
Fästingar hos importerade ormar – tas bort av veterinär. Kvalster drabbar både vilda och fångna, men kan explodera i fångenskap. Orsakar irritation, blodbrist. Måste utrotas från både orm och hela terrariet. Kommersiella medel finns, veterinär kan skriva recept.
Orsak: dehydrering, låg fukt, stress. Botemedel: låt ormen krypa i en fuktig handduk i några timmar – fukt och friktion lossnar huden.
Enstaka nekande är normal. Upprepad vägran veckor/månader kan bero på sjukdom, stress, eller att ormen vägrar äta gnagare (vissa kräver grodor/ägg). Kontrollera först terrariet (temp, gömmen). Om inte bättre – veterinär för att utesluta infektion/parasiter.
Infektion i munnen. Orsaker: skötselfel, stress, trauma (t.ex. anfall mot glas). Behandling: åtgärda skötselfel + veterinär rengör mun med desinfektionsmedel/antibiotika.
Smutsiga, fukta förhållanden ger små klara blåsor med vätska. Upptäcks tidigt: bättre hygien + eventuella antibiotika. Låts den fortsätta: ofta dödligt. Veterinär vid många blåsor.
Krokmaskar, trådmaskar, bandmaskar, sugelar, amöber. Symtom: kräkning, viktnedgång, trötthet, anorexi. Vanligare hos vildfangda eller ormar som får fisk/ödlor/amfibier som mat. Diagnos via avföring. Behandling: flera kurer med antiparasitmedel.