Sällskapsdjur
För en indian är en häst alltid mycket mer än ett fyrbent djur som man kan resa på. Genom tålmodig och beständig träning visar indianer respekt och uppskattning för djuret. Denna syn vuxit fram ur den anmärkningsvärt höga aktning indianer har för alla levande varelser. När en indian tränar en häst är målet aldrig att bryta dess ande utan att utveckla tillit, ömsesidig förståelse och respekt.
Indianer över hela Amerika har alltid haft hjälp av hästar för att överleva på marken. Prärieindianerna använde hästar mer än andra urfolk, på grund av de stora territorier de måste färdas. Prärieindianerna levde främst av bison, och utan hästar kunde de inte jaga bison. Indianer fångade och tamade villhästar, främst bestående av mustanger. Vissa stammar etablerade avelsprogram för deras bästa hästar, såsom Nez Percés appaloosas. Den starka banden mellan häst och ryttare finns idag i indianstammar som fortfarande praktiserar sina förfäders vägar.
Indianer ser hästar och andra djur som lika med sig själva. De tror inte att de har något högre värde än en häst. Av denna syn etablerade indianer en stark relation med sina hästar. För en indian är en häst mer än ett verktyg för att ta dem från ett ställe till ett annat; det är en vän och en kamrat. För att indianerna respekterar sina hästar, respekterar hästarna dem.
Indianer börjar sitt arbete med en villhäst på marken innan de klättrar på dess rygg. En relation med hästen börjar genom att tala till den, mata den och straka den. Till slut förstår hästen att indianen inte kommer att skada den. Tränaren ber hästen utföra små uppgifter på marken, vilket ytterligare förbättrar häst-och-ryttare-relationen. Detta markarbete gör hästen tam och villig att följa.
En filt läggs över hästens rygg och tid ges för att den ska vänja sig vid den. När hästen är bekväm med detta, sänker ryttaren sig gradvis ner på hästens rygg. Medan ryttaren sitter upp, talar hen mjukt till hästen och strakar den, uppmuntrande den att stanna lugn och avspänd. Hästen lär sig så småningom och förstår olika kommandon som stopp, gå och vänd. De första ridningarna är aldrig skyndsamma utan extremt lugna och långsamma.