Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Det är oftast ingen stor skillnad mellan "Humane Society" och "djurhem" (animal shelter) när man bara tittar på namnen – namnen beskriver inte nödvändigtvis typ eller kvalitet på tjänsten. Skillnaderna ligger i organisationens typ och finansieringsstruktur. Vissa är privata ideella föreningar, andra drivs av städer/kommuner och kopplade till djurkontroll. Vissa hem är välfärdsbaserade, vissa Humane Society-grupper är små och styrs av enskilda. Vissa erbjuder adoption och djurrättsutbildning. Forsk på organisationen för att se om det är den typ du söker.
Drivs och finansieras av stad/kommun. Dessa plockar upp vilseledda och övergivna "störningshundar/katter". De samlar in djur och använder kontaktinfo (chip/märke) för att nå ägare. Utger och verkställer böter vid löparförbud. Adoptionsbara djur erbjuds allmänheten. Vissa hem kopplas till välfärdsorganisationer, andra har anmälts och operatörer stämts för djurplågeri. Ofta hög utmatningsfrekvens och kort förvaringstid. Dessa djur har högst risk att dö.
Privata, oftast donationsbaserade eller ideella. Kan vara rasspecifika eller artspecifika (hundar, katter, kaniner, fåglar, husdjur). Vissa kopplade till rasföreningar (t.ex. golden retriever, boxer). Vissa erbjuder träning och info för djur/adopterare. Ofta "no-kill" (vissa dödar ändå snarare än fosterhem). Stor variation gör dem svåra att kategorisera. Rena, organiserade hem med fosterprogram är bra resurser. Forsk på räddningsgrupper – var vaksam på bluff eller individer med psykisk sjukdom (t.ex. horders).
Varierar i storlek. Första grundades i Boston av George Angell – fortfarande aktiv. Större som MSPCA (Massachusetts Society for the Prevention of Cruelty to Animals) erbjuder räddning, ambulans, djursjukhus, utbildning, kampanjer. Kan erbjuda träning, kastrering/sterilisering, samhällsutbildning, nedsatt veterinärvård för fattiga ägare. Vissa kopplade till kommuner; hanterar plågeriärenden; utformar lagförslag; har väpnad polisstyrka. Ideella grupper på donationer, tjänster, offentliga medel. Tar emot räddade och ägaröverlämnade djur – från katter/hundar till hästar/fåglar. Vilda djur av vissa grupper. Adoption finns, vissa dödar om inte placeras/fostras. Mindre grupper erbjuder mer begränsat men har adoptionshem.
T.ex. PETA (People for the Ethical Treatment of Animals) eller Animal Defense League. Driver etisk behandling, gör undercover-utredningar för att få plågeriärenden fram till stämning – inkl. vinster mot kända kommersiella, statliga och universitetsaktörer. Samarbetar ofta med stora humane organisationer, hanterar högt profilerade fall. Ideella. Mål: skydda vilda/tamta djur, lobbyera lagstiftning, utbilda om djurvälfärd. Vissa har hem eller kopplingar till hem med adopteringsbara djur. Stor variation: internationella till lokala intressen, artsspecifika eller kampanjspecifika. Nationella grupper erbjuder brett resursutbud.
Slutsats: Namnet säger lite. Titta på verksamhet, transparens, etik och resultat innan du stödjer eller adopterar.