Få människor är likgiltiga till duvor. De älskar dem (som Bert i "Sesam" – om de inte gjort en duvadans), eller hatar dem och kallar dem "råttor med vingar". Men ingen kan förneka deras överallt närvaro. Duvor har lyckats trivas nästan överallt. Det verkar märkligt att man sällan ser babyduvor.
Historia
- Duvor kom till USA på båtar med européer 1600-talet. De var domestikerade och hölls i burar, men ibland flydde en ut i vildmarken. De som klarade sig själva blev förfäder till de vilda duvorna sett över landet.
Avl
- Vilda duvor parar sig året runt, vinteravl är ovanligt. Ett par spenderar 6–10 månader/år på att bygga bo, lägga/rucka ägg och uppföda ungar. Honan lägger generellt 2 ägg, och hon och hane turas om att värma i ca 18 dagar. Ca 70 % av äggen kläcker. De två äggen läggs ca 40 timmar ifrån, och kläcker ca en dag ifrån. Typiskt: förstaunken är hane, andra hona.
Första dagarna
- Antag att båda kläcker: en dag gammal haneunge och nyfödd hona. Eftersom hanungar är större från start och hanen fått foder en dag längre – är han mycket större. Honan måste konkurrera med en större, mer utvecklad bror för foder. Om mycket foder – inget problem. Yngre ungar växer snabbare och hinner ikapp på ca 2 veckor. Men vid matbrist – föräldrar ger mer till äldre ungen, den yngre kan dö.
Foder
- De första dagarna äter ungar ENDAST "körtelmjölk" – en substans som båda föräldrar producerar, laddad med proteiner och fetter. Vid ca 4 dagar introducerar föräldrar några frön tillsammans med körtelmjölken, och vid dag 10 äter ungar nästan enbart frön.
Fysisk utveckling
- Babyduvor är winziga, med rosa hud genom gult fluff. Ögon stängda, näbb formad som en dodo. När de äter bara frön: ögon öppna, grå fjädrar täcker kroppen. Gula fluffen försvinner sist på huvudet, ca 23 dagars ålder.
Flyttar från boet
- Duvor kan klara sig själva vid ca 1 månad, då de lämnar boet. Anledningen till att man sällan ser babyduvor: vid den tiden ser de ut precis som föräldrarna.
Duvor – överlevnadsartister vars unga döljs i bon tills de ser ut som vuxna.
