Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Djur utbyter gaser, främst syre och koldioxid, genom olika andningssystem anpassade till deras specifika miljöer och livsstilar. Här är några vanliga metoder för gasutbyte som observerats i olika djurgrupper:
1. Lungor:
- Lungorna finns hos landlevande ryggradsdjur (däggdjur, fåglar, reptiler) och är inre organ som används för gasutbyte.
– De innehåller många luftsäckar som kallas alveoler, som ökar ytan för effektivt gasutbyte.
- Luft dras in i lungorna vid inandning och stöts ut vid utandning. Syre tas upp i blodomloppet genom alveolerna och koldioxid frigörs.
2. Gälar:
- Gälar är andningsstrukturer som finns i vattenlevande djur som fiskar och vissa groddjur.
– De består av tunna, starkt vaskulariserade filament som är suspenderade i vatten.
– Vatten passerar över gälarna, och syre extraheras från vattnet genom filamenten in i blodomloppet. Koldioxid släpps ut i vattnet.
3. Trakealsystem:
– Insekter och några andra ryggradslösa djur har ett luftrörssystem för gasutbyte.
- Luftrör är ett nätverk av förgrenade rör som levererar syre direkt till celler och vävnader.
- Luft kommer in genom spirakler (små öppningar på kroppen), passerar genom luftstruparna och når cellerna. Koldioxid diffunderar ut i motsatt riktning.
4. Hudandning:
- Vissa djur, såsom vissa amfibier (grodor, salamander) och vissa vattenlevande ryggradslösa djur (t.ex. plattmaskar), är beroende av hudens andning.
– Syre absorberas och koldioxid frigörs direkt genom huden, som är tunn och mycket vaskulariserad. Detta är vanligare i fuktiga miljöer.
5. Diffusion och kroppsyta:
- Enkla organismer som svampar, maneter och plattmaskar utbyter gaser genom enkel diffusion över deras kroppsytor.
– Hela kroppsytan är utsatt för vatten, vilket möjliggör ett effektivt gasutbyte.
6. Buckal pumpning:
- Vissa marina ryggradslösa djur, som sjögurkor, använder buckal pumpning för gasutbyte.
– De drar in vatten i munnen, passerar det genom ett specialiserat organ som kallas andningsträdet och driver ut det. Syre utvinns ur vattnet under denna process.
7. Klokal andning:
- Vissa vattenlevande sköldpaddor och vissa amfibier ägnar sig åt kloakandning.
- De absorberar syre genom det specialiserade fodret i deras kloak, som är en multifunktionskammare som används för matsmältning, reproduktion och utsöndring.
8. Branchial Chambers:
– Hästskokrabbor och några andra marina leddjur har grenkammare utrustade med modifierade bihang som fungerar som gälar.
– Dessa strukturer underlättar gasutbytet i ett slutet utrymme.
Valet av andningssystem och de specifika anpassningarna varierar beroende på djurets miljö, aktivitetsnivå och evolutionära historia. Varje system har sina fördelar och begränsningar vad gäller effektivitet och tillgängligheten av syre i det omgivande mediet.