Många djur förökar sig utan en hane, en process som kallas parthenogenes (jungfruförökning). Här är några exempel:
Evertebrater
- Bin: Drottningbin kan lägga befruktade ägg som utvecklas till arbetare och drönare, eller obefruktade ägg som utvecklas till drönare.
- Myror: Vissa myrarter har drottningar som kan föröka sig asexuellt.
- Bladlöss (aphider): Dessa insekter förökar sig asexuellt under våren och sommaren, producerar kloner av sig själva.
- Rotiferer (hjul djur): Dessa mikroskopiska djur kan föröka sig asexuellt genom parthenogenes.
- Vattenfluga (Daphnia): Dessa lilla kräftdjur kan föröka sig asexuellt, särskilt under gynnsamma förhållanden.
- Vissa ödlaarter: Några ödlaarter, som kuggöra (whiptail lizard), är alla honor och förökar sig genom parthenogenes.
Ryggdjur
- Komodovaraner: Även om de typiskt förökar sig sexuellt, är komodovaraner kapabla till parthenogenes under vissa omständigheter.
- Vissa hajar: Vissa hajarter, inklusive hamnhaj och zebrahaj, har dokumenterats föröka sig partenogenetiskt i fångenskap.
- Vissa ormar: Några ormart, som boa constrictor, är kända för att föröka sig partenogenetiskt.
Det är viktigt att notera att parthenogenes inte är detsamma som kloning. Även om partenogenetiska avkommor är genetiskt identiska med sin mor, har de fortfarande en viss grad av genetisk variation på grund av rekombination och mutationer under utvecklingsprocessen.
Parthenogenes är ett fascinerande fenomen i djurriket, som visar de mångsidiga och anpassningsbara sätten som liv kan föröka sig på.
