Sällskapsdjur
Beavers är oerhört väl anpassade för att tugga genom träd. Här är en uppdelning av deras viktigaste anpassningar:
tänder:
* Stora, ständigt växande snittare: Deras främre tänder, kallade snittare, är enorma och växer kontinuerligt under hela livet. Detta säkerställer att de alltid har skarpa tänder för gnagning.
* hårt emalj på framsidan: Framsidan av snittarna är belagd med extremt hård emalj, vilket är mycket svårare än tandenens baksida. Detta skapar en mejsliknande kant, perfekt för skärning av trä.
* mjuk dentin på baksidan: Baksidan av snittarna är gjord av mjukare dentin. Detta gör att tänderna kan självharpen som Beaver tuggar. När den hårdare emaljen försvinner, bärs det mjukare dentinet snabbare bort, vilket skapar en skarp skärkant.
Muskler:
* kraftfulla käkmuskler: Beavers har oerhört starka käkmuskler som gör att de kan utöva enorm kraft när de tuggar. Dessa muskler ansvarar för den slipkraft som behövs för att bryta igenom tufft trä.
Andra anpassningar:
* öppen käke: Den underkäken av en bäver kan rotera framåt och bakåt, vilket ger dem ett större bita räckvidd och gör att de kan använda sina tänder som en såg.
* unik bita teknik: Beavers tuggar inte i en typisk fram och tillbaka rörelse. De gnagar i en sidled rörelse och använder sina snittar som ett par kraftfulla mejslar.
Dessa anpassningar gör det möjligt för bäver att få träd upp till en fot i diameter, vilket skapar stockar för sina dammar, stugor och matlagring. Deras förmåga att kontinuerligt växa och skärpa tänderna säkerställer att de kan fortsätta tugga genom trä under hela livet.