Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Bäverungar föds på våren (vanligtvis april–juni) efter en dräktighetstid på ca 105 dagar. En kull består typiskt av 2–4 ungar, men kan variera 1–8. Ungarna föds blinda och hjalplösa och ammas av mor i flera veckor.
Bäverungar börjar äta fast mat runt 2 månaders ålder. De växer snabbt och lär av sina föräldrar, som att bygga dammar och bon, söka mat och simma.
Unga bävar sprider sig typiskt från sin födelsekoloni vid ca 2 års ålder för att etablera egna revirer. De kan vandra långa sträckor för att hitta lämplig livsmiljö.
Bävar når könsmoghet vid ca 3 års ålder. Parning sker vanligtvis på vintern (januari–mars). Bävar är monogama och bildar långvariga parband som kan vara livslånga.
När ett bäverpar etablerat ett revir börjar de bygga en damm för att skapa en dam. Dammen byggs med grenar, kvistar, lera och annat material. Bävar bygger också en bo, som tjänar som skydd, inom dammen.
Bävar är herbivorer och äter främst trädbark, akvatiska växter och löv. De använder sina stora, platta svansar för att simma, styra och lagra fett.
I vissa regioner kan bävar gå in i ett halvviloläge under de kallare månaderna. De förblir aktiva men minskar sin matintag och litar på lagrade fettdepåer.
Bävar fortsätter att underhålla och expandera sina dammar genom hela livet. Deras dammar ger skydd från rovdjur och reglerar vattenflöde, vilket skapar en gynnsam livsmiljö för sig själva och andra akvatiska arter.
Bävar har en genomsnittlig livslängd på 10–15 år i vildmarken, även om vissa kan leva upp till 20 år. De står inför hot från livsmiljöförlust, jakt och klimatförändringar, som kan påverka populationen och överlevnaden.
Bäverns livscykel kan variera beroende på art (amerikansk bäver eller eurasiatisk bäver) och den specifika region de befinner sig i.