Sällskapsdjur
Dodo -fågeln (Raphus cucullatus) var en stor, flyglös fågel som var infödd på ön Mauritius, öster om Madagaskar i Indiska oceanen. Här är några fakta om denna utrotade art:
1. Storlek:
- Dodo var en robust, stark fågel som stod cirka 1 meter (3 fot) hög och vägde upp till 15 till 23 kg (33 till 50 pund).
- Den hade ett stort rundat huvud och näbb, och dess fjädrar var en blandning av brun, grå och vit.
2. Kost:
- Dodo -fågeln var främst sparsam, vilket innebar att dess diet huvudsakligen bestod av frukt.
- Den använde sin kraftfulla krokade näbb för att konsumera fallna frukter som var rikliga i skogarna i Mauritius.
- Frukter från flera infödda växter, inklusive Calvaria major (Tambalacoque -trädet), tros ha varit en del av Dodos diet.
3. Habitat och beteende:
- Dodo -fågeln bebod de täta skogarna och kustregionerna i Mauritius.
- Det tros vara en social art och bodde i små flockar eller grupper.
- Som flyglösa fåglar rörde Dodos främst till fots och var långsamt rörande i naturen.
4. Uppfödning och häckning:
- Dodos uppföddes troligen under hela året, med en topp under de varmare månaderna från augusti till november.
- De byggde sina bon på marken och använde löv och kvistar som häckmaterial.
- Kvinnliga Dodos lade ett enda ägg, som inkuberades av båda föräldrarna i cirka 50 till 55 dagar.
5. Utrotning :
- Det främsta skälet till Dodo Birds utrotning var mänsklig aktivitet.
- Sjömän och upptäcktsresande nådde Mauritius på 1500 -talet och introducerade rovdjur som hundar, grisar, katter och råttor som hade en förödande inverkan på Dodos ägg, kycklingar och till och med vuxna fåglar.
- Människor jagade också dodos för mat, vilket ledde till deras snabba befolkningsnedgång.
- Den senast inspelade observationen av en Dodo -fågel var 1662, och den utrotades någon gång runt slutet av 1600 -talet.
Dodo-fågeln är ett ikoniskt exempel på utrotning av mänskliga inducerade arter och belyser vikten av bevarandeinsatser för att skydda utsatta arter och deras livsmiljöer.