Sällskapsdjur

#  >> Sällskapsdjur >  >> Reptiler, gnagare och små husdjur >> Husdjursgnagare

Arter av igelkottar

 

Allmänt om igelkottar

Igelkotten är ett litet däggdjur med spetsiga taggar på ryggen. Det är varken gnagare grishund; det tillhör insektsätare (insectivores) tillsammans med dvärgar, fältmöss och mullvadar. Andra drag: spetsig nos, styv päls, utbuktande ögon på sidorna, rundade öron (vissa arter har utsträckta öron), korta stubbiga svansar. Vid hot rullar den ihop till en boll. Flera arter finns i Europa, Asien, Afrika. Inte infödda i Nordamerika, men de flesta hålls som husdjur eller i djurparker.

Ökenigelkott

En av de minsta. 14–28 cm, max 510 g. Sahara, Egypten, Iran, Irak, Israel, Eritrea, Förenade Arabemiraten, Oman, Syrien, Tunis, Jemen, Somalia, Sudan, Marocko, Kuwait, Libyen, Jordanien. Vid hot: spänner muskler, rullar till boll, sticker ut taggar, fryser. Äter insekter, ormar, skorpioner.

Långörad igelkott

Snabbare än västeuropeiska släktingar. Öronen ger skarpt hörsel – lätt att upptäcka byte och fiender. Hemmaphor: Kaukasusberg och Centralasien. Skyddar sig i gräsnäst. Huvudrovdjur: eurasiatisk uggla – utgör stor del av ugglans kost. Ideernätter oktober–mars, livslängd ~6 år.

Afrikansk vitbukig igelkott

Liten stubbsvans. 510–710 g, 15–30 cm. Ovanliga fötter: 5 tår bakåt, 4 framåt. Salt-peppar-taggar, brun nos, pälsiga kinder, vita ben/buk. Hittas i grässlättar, savanner, odlingsmarker, buskmarker, trädgårdar i Centralafrika. ~5 000 taggar, rullar till boll vid hot. Kost: växter, regnmaskar, ödlor, frön, frukt, grodor, möss.

Europeisk igelkott

Troligen enda taggiga däggdjur i Storbritannien. Hela Europa i skogar, förort, åkermark. Vanliga i trädgårdar. Nattaktiva. Bon i löv/mossa, ideernätter till mars/april. Dåligt syn, bra hörsel/lukt. Simmar och klättrar smidigt. Äter spindlar, sniglar, insekter, gnagare, grodor, unga fåglar.

Copyright Sällskapsdjur Alla rättigheter reserverade

© sv.xzhbc.com