Lågproteindiet för katter – Myter och fakta

Bakgrund

Katter är obligata köttätare (obligata carnivorer) och behöver djurprotein och måttligt fett för att vara friska. Vissa veterinärer rekommenderar lågproteindiet till vissa katter (huvudsakligen njursjuka), men det finns många anledningar att inte sänka proteinintaget generellt.

Vanliga myter vs fakta

Myt: Äldre katter bör äta lågprotein

Faktum: Låg protein förhindrar inte kronisk njursvikt eller andra ålderssjukdomar. Det finns ingen medicinsk anledning att sätta en senior katt på lågproteindiet enbart på grund av ålder.

Myt: Katter med njursjukdom behöver låg protein

Faktum: Forskning visar att det är fosfor i köttet – inte proteinet i sig – som driver fram kronisk njursvikt. En fosforbinder kan sänka serumfosfat även utan lågproteindiet.

Myt: För mycket protein överbelastar njurarna

Faktum: Högkvalitativt protein (organ- och muskelkött) metaboliseras lätt av katter och ger mycket lite avfallsprodukter för njurarna. Dåliga proteiner är soja, ris och andra spannmål.

Myt: Innekatter mår bäst av låg protein

Faktum: Katter behöver kött för energi. Aminosyror i kött bygger hälsosam hud, päls, muskler, organ, immunsystem och nervsystem. Låg protein leder till muskelförlust och sämre hälsa.

Myt: Låg protein håller katten smal

Faktum: Katter omvandlar protein till energi – det gör dem inte feta. Den vanligaste orsaken till fetma är torrfoder med mycket spannmål/kolhydrater. Katter hanterar spannmål dåligt och omvandlar dem till fett.

Slutsats

För de flesta katter är en högproteindiet med kvalitativt djurprotein bäst. Lågprotein bör enbart ges på strikt veterinär anvisning vid specifika sjukdomstillstånd.

• *Hemgjord fostermat för kattungar – Recept för avänning
• *Så matar du en tiger – Guide för stor katt