Översikt
Vindkraftverk utgör risker för vilda djur såsom skador, död, förlust av livsmiljö och fördrängning. Denna elproduktionsform har negativa effekter främst på enskilda djur på lokal och regional nivå. Andra energiformer som kol och olja har betydligt större risker för hela populationer av fåglar och fladdermöss på grund av giftiga kemiska utsläpp.
Enligt New York State Energy Research and Development Authority varierar effekterna av vindkraftverk på fåglar och fladdermöss beroende på fasen: anläggning, drift, kraftöverföring och avveckling.
Anläggningsfas
- Låg potential att skada vilda djur. Livsmiljöförlust inträffar när mark rensas för vägar och anläggningar. Byggbrus och aktivitet stör den naturliga miljön, ofta med fördrängning som följd då fågel- och fladdermuspopulationer flyttar.
Driftsfas (kraftproduktion)
- Måttlig hotbild för fåglar och potentiellt högt hot för fladdermöss (mars 2011 behövs fler studier per art). Vid drift kan fåglar och fladdermöss krocka med strukturer och rotorblad, med skador och död som följd. Denna risk står för majoriteten av vindkraftsrelaterade dödsfall bland vilda djur.
Kraftöverföring och distribution
- Måttlig risk. Risker inkluderar elchock från ledningar och stationer, krockskador och död, samt försämring av livsmiljö genom underhåll.
Avveckling av anläggning
- Låg potential att skada fåglar och fladdermöss. Huvudproblemen är störning och fördrängning från buller och aktivitet vid rivning.
