Sällskapsdjur
Finskar tillhör familjen Fringillidae. De är generellt små och inkluderar arter som sparvar, kardingar och kanarier, samt mindre vanliga som kärnbitar och gouldianfinkar. Finskar har små, korta näbblar lämpade för att knäcka frön. Vissa finskar är vilda, andra är tamta och lever som husdjur. Det finns flera problem som kan påverka finskars fjädrar och allmänna hälsa i fångenskap.
Finskar är mycket territoriella. Vid häckning eller försök att dominera territoriet kan de plocka egna fjädrar (självplockning). Stress utlöser också fjärilplockning eller fjädrafall, vilket leder till skalligheter och potentiellt allvarligare hälsoproblem.
Parasiter som fjärillkvalster, löss eller kanariekvalster kan orsaka fjädramoltning, skallighet och självplockning. Parasiter irriterar huden och dränerar näringsämnen, vilket gör fjädrar ohälsosamma. Andra hudbesvär som utslag och skabb kan också orsaka fjärilborttagning.
Finskar behöver rätt belysning för att metabolisera och matsmälta näringsämnen korrekt. Felaktig belysning leder till brist på näringsämnen och fjädramoltning. Överfulla burar eller för små burar orsakar också fjärilplockning.
Finskar behöver högre jodnivåer än många andra fåglar. I fångenskap kan de drabbas av jodbrist. Jod är nödvändigt för sköldkörtelfunktion, och brist påverkar fjärilproduktion. Jodtillskott kan behövas i frö och vatten för att upprätthålla sund jodintag och sköldkörtelproduktion.