Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Hussparven (Passer domesticus) är liten, kompakt sångfågel som finns över hela USA. Den har tjock näbb, bruna fjädrar med svarta ränder på ryggen. Den föredrar sprickor och hål i byggnader framför naturbo och lever i närhet av människor snarare än i skogar.
Ekosystemet består av biotiska komponenter (alla organismer) och abiotiska (fysikaliska/kemiska faktorer). Energi flödar från producenter (växter) → primära konsumenter (växtätare) → sekundära konsumenter (köttätare). Sparven står i denna kedja.
Sparvar äter frön från hirse, gräs, tistel, ogräs, solros. De äter också bär och frukter. Genom att sprida frön borta från moderväxten ökar de chansen för fröer att gro – de undviker konkurrens med den etablerade plantan. Sparvar hjälper således många producentväxter att överleva.
Evenom de är frönätare äter sparvar också små insekter och maskar: larver, skalbaggar, bladlöser. Vissa av dessa skadar växter. Sparvar håller deras populationer nere – om inte insekterna ät upp vissa växtarter till utrotning. En viktig ekologisk tjänst.
Rovfåglar (örnar, falkar) och ormar äter sparvar. T.ex. skarphök (Accipiter striatus) föredrar sparvar. Genom att vara byten bidrar sparvar till predatorernas överlevnad och ekosystemets balans.
Hussparven introducerades från Europa i 1850-talet (~100 fåglar i New York). Idag etablerad över hela USA. Enligt Cornell Lab of Ornithology tävlar hussparven häftigt med inhemska arter om hackplatser. De förstör ägg, dödar ungar och till och med broddande honor för att ta över bon. Sparvar kan därmed hota inhemska fåglar och skada ekosystemet.
Sparven fyller viktiga ekologiska roller (fröspridning, skadedjursbekämpning, bytedjur) men är också en invasiv art i Nordamerika som konkurrerar ut inhemska hålboende arter. Hantering av sparvpopulationer kan vara nödvändig för att skydda hotade inhemska arter.