Sällskapsdjur
Storbritannien har en rik fågelfauna med både flyttande och bofasta arter. En undersökning av 2 000 medlemmar i British Trust for Ornithology listar de mest vanliga arterna i ordning efter förekomst.
Mest vanlig vilda fågel i Storbritannien och även landets största duva. Lätt att upptäcka i städer: sitter på huskant, flockar i parker, söker mat på torg. Förekommer också på fält och i skogar. Mest grå med vita fläckar på hals och vingar. Äter nästan allt men föredrar korn, sprouter, ärter, kål, bär, frön, nött, knoppar och skott.
Ofta förväxlad med sparv, men skiljs åt på smalare kropp och tydliga vingrandar. Uppskattat över 7 miljoner häckande par i Storbritannien (Birdsofbritain). Finns överallt utom Yttre Hebriderna och vissa trädlösa delar av Shetland. Vanlig i trädgårdar, skogar, häckar, kratt och barrskogsplanteringar.
Känd för sin strejkande svarta färg (hanen) och mjuka, melodiska sång. Honan är brun med fläckar och randig näbb. Båda könen har ljus gula/orange näbb. Ses nästan överallt utom på höga bergstoppar. Lever i trädgårdar, ängar, kustområden, backar. Äter maskar, insekter, bär.
Liten, brungrå med vitt ögonbryn. Korta vingar, långa ben. En av Storbritanniens vanligaste häckfåglar. Finns nästan överallt: åkermark, skog, myr, öar, hedmarker. Mindre vanlig i kalla delar av Skottland/Norra England där vintrar kan vara för hårda. Äter mest små insekter och spindlar.
Dessa fyra arter dominerar det brittiska fågellivet i antal. De anpassar sig väl till både stad och landsbygd, vilket förklarar deras framgång.