Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Rotativ betning (rotational grazing) förekommer på gårdar i många delar av världen, inklusive små och medelstora gårdar i USA. Att bestämma när man ska flytta boskap från paddock till paddock beror på flera specifika faktorer: besättningens storlek, den dominerande gräsartens art, årstid och betningssystemets stil.
Första överväganden: besättningens storlek i förhållande till antalet hektar per paddock samt total tillgänglig betesarea. En mindre paddock med många kor kan inte betas lika länge som en större betesmark med färre kor. Rotativ betning mäts ofta i "djurenheter" (animal units) – ekvivalent med en ensam 450 kg (1000 lbs) ko.
Den dominerande gräsarten bestämmer hur mycket torrsubstans (foder) den kan producera och hur länge kor kan beta på den. Olika gräsarter har olika tillväxthastigheter och kräver mer vila än andra. Exempel: blågräs (bluegrass) och vitklöver (white clover) har högre återhämtningshastighet än svävling (fescue) – kor kan beta längre på blågräs/klöver för att det växer tillbaka snabbare.
Grästillväxt beror starkt på klimat, och tillväxthastigheter varierar med säsong. När vädret är svalt och fuktigt på våren växer gräset snabbast och kan behöva bara 10–14 dagars vila. Korna kan betas längre och äta ner mer, eftersom det växer tillbaka snabbare. På sommaren växer gräset långsammare – korna får inte utnyttja lika mycket av paddocken i en rotation.
Roteringstidpunkten beror också på betningssystemets stil. I mycket aggressiva "forward grazing"-system flyttar man kor 2–3 gånger/dag, medan vissa bönder bara har två paddockar och roterar varje månad. Andra använder hybridmodell – ger lämplig mängd silage för att kompensera för det foder ko inte får från betet vid given tidpunkt.