Sällskapsdjur
Kameler är mästare för överlevnad i hårda ökenmiljöer, tack vare flera anmärkningsvärda anpassningar:
Bevarande av vatten:
* Stor vattenlagring: Kameler kan dricka upp till 30 liter vatten i ett sammanträde och förvara det i blodet och vävnaderna, inte bara deras mage. Detta gör att de kan gå långa perioder utan att dricka.
* Effektiva njurar: Deras njurar är exceptionellt effektiva för att bevara vatten och producera mycket koncentrerad urin.
* nasala passager: De har speciellt utformade näspassager som kan kondensera fukt från utandad andetag och reabsorbera den tillbaka i kroppen.
Värmereglering:
* tjock päls: Kameler har tjock, tät päls som fungerar som isolering mot den brännande solen. Denna päls kastas under de hetaste perioderna, vilket hjälper dem att reglera sin kroppstemperatur.
* Kroppstemperaturfluktuation: Kameler tål ett brett utbud av kroppstemperaturer. De tillåter att deras kroppstemperatur stiger under dagen och sjunker på natten och bevarar energi.
* svettkörtlar: Medan kameler kan svettas gör de det sparsamt för att spara vatten. Deras svett är också mer koncentrerad än mänsklig svett.
Matutnyttjande:
* idisslande matsmältning: Kameler är idisslare, som kor, med fyra kammade magar som gör att de kan smälta tuffa, fibrösa ökenväxter.
* Fat Hump: Kamelens puckel lagrar fett, som kan metaboliseras för energi och vatten när maten är knapp.
* Starka ben och fötter: Kameler har långa ben och breda fötter med tjocka kuddar som ger stabilitet på lös sand.
Andra anpassningar:
* ögon: Kameler har tjocka ögonfransar och ögonlock som skyddar deras ögon från sand och damm.
* näsa: Deras näsborrar kan nära för att förhindra att sand kommer in.
* läppar: Kameler har tjocka läppar som är väl lämpade för bete på taggig ökenvegetation.
Dessa anpassningar arbetar tillsammans för att låta kameler trivas i ökenmiljöer som skulle vara omöjliga för de flesta andra djur.