Sällskapsdjur
Valrosshonor, kända som kor, visar en anmärkningsvärd hängivenhet och omsorg när det gäller att fostra upp sina ungar. Efter förlossningen kommer en valross att prioritera att vårda och försörja sin kalv framför allt. Här är en sammanfattning av hur en valrosshona uppfostrar sitt barn:
Födelse och omvårdnad:
– En kovalross föder vanligtvis en enda kalv vartannat till vart tredje år. Födelseprocessen sker ofta på isflak eller längs strandlinjer.
– Efter födseln förlitar sig den nyfödda kalven enbart på sin modersmjölk för näring. Kon producerar mycket näringsrik mjölk som är rik på fett och protein, vilket gör att kalven kan växa snabbt.
Moderligt band:
– Valrosshonor bildar starka och varaktiga band med sina vader. Bindningen börjar under graviditeten och fortsätter i flera år efter födseln.
– Kor är extremt beskyddande och uppmärksamma mammor. De håller sig hela tiden nära sina vader, ger värme, komfort och skydd mot potentiella hot.
Lära ut överlevnadsfärdigheter:
– När kalven växer och utvecklas spelar kovalrossen en avgörande roll för att lära den viktiga överlevnadsfärdigheter.
– Hon lär sin kalv hur man simmar, dyker, drar ut på isen, undviker rovdjur och söker föda. Med tiden lär sig kalven dessa färdigheter genom observation, imitation och vägledning från sin mamma.
Kommunal vård:
– Medan kovalrossar föder upp sina kalvar individuellt, samlas de ofta i stora grupper som kallas "plantskolor". Dessa plantskolor ger säkerhet i antal och tillåter kalvar att interagera och umgås med varandra.
– Kor inom en plantskola kan tillfälligt ta hand om varandras kalvar, vilket visar en känsla av gemensam omsorg och stöd.
Oberoende och avvänjning:
– Hur lång tid en kalv förblir beroende av sin mamma varierar. Vanligtvis stannar kalvar hos sina mammor i upp till två år, ibland längre.
– Vid två års ålder avvänjas valrosskalvar gradvis i takt med att de blir skickligare på att hitta sin egen mat. Men bindningen mellan mor och kalv består ofta även efter avvänjning.
De modersinstinkter och den omsorg som valrosshonorna visar är avgörande för överlevnaden och utvecklingen av sina kalvar i den utmanande arktiska miljön. Deras omvårdnad och undervisning bidrar avsevärt till artens överlevnad.