Medan nya världsapor har förhensil svansar för att hjälpa till att flytta från träd orangutanger gör inte vilken anpassning som underlättar deras delvis arboreal livsstil?

Orangutanger, till skillnad från New World Monkeys, har inte prehensile svansar. Istället har de flera anpassningar som hjälper dem att navigera i sin delvis arboreal livsstil:

* långa armar och fingrar: Orangutanger har oerhört långa armar och når nästan till sina vrister när de står upprätt. Detta gör att de enkelt kan nå långt och svänga från grenar. Deras långa fingrar, med motsatta tummar, ger utmärkt greppstyrka för att hålla fast vid grenar och manipulera föremål.

* kraftfulla muskler: Orangutanger har starka muskler i armarna, axlarna och ryggen, vilket ger dem enorm styrka för att klättra och svänga. Dessa muskler är avgörande för sin spännande rörelse, en rörelsemetod där de hänger från grenar och svänger med sina armar.

* Stora fötter: Orangutanger har stora, platta fötter med långa tår, som ger en stabil bas för att gå på grenar. Deras fötter är också förhöjda, vilket innebär att de kan förstå grenar och andra föremål.

* Flexibilitet: Orangutanger är oerhört flexibla, med ett brett utbud av rörelse i axlarna, höfterna och ryggraden. Detta gör att de kan förvrida sina kroppar till ovanliga positioner medan de klättrar och navigerar genom täta skogar.

* Kroppsviktfördelning: Trots sin storlek har orangutanger ett relativt lågt tyngdpunkt, vilket hjälper dem att upprätthålla balans medan de rör sig genom träden.

Dessa anpassningar, i kombination med deras intelligens och förmåga att lära sig, har gjort orangutanger mycket framgångsrika i sin arboreala miljö. De kan röra sig effektivt genom träden, få tillgång till matkällor och undvika rovdjur med anmärkningsvärd smidighet.

• *Varför människor äter apor i Thailand? 
• *Är ett schimpans däggdjur eller amfibie?