Ringorm (dermatofyteri) – från råtta till människa
Ringorm kan drabbas av vem som helst. Kan även dyka upp hos husråttor – smittar människan. Inte allvarligt men obehagligt. Med rätt behandling läker det lätt. Snabb åtgärd minskar smittorisk.
Vad är ringorm?
- Orsakas av svamp Dueteromycetes (dermatofyter).
- Specifik svamp hos möss/råttor: Trichophyton mentagrophytes – men vilken som helst ringormssvamp kan ge utbrott.
- Visar sig som rund hudförändring vid kontaktpunkt.
Hur får råtta ringorm?
- Sällan hos råttor. Ofast smitta från katt.
- Har du katt med ringorm eller petat katt med ringorm → kan oavsiktligt smitta råttor.
- Råttor brestar ut → du smittas → verkar som att råttan var källan.
Smittspridning råtta → människa
- Lätt smittsam. Kontakt med infekterad hud/kläder → utbrott.
- Beröring av drabbad råtta räcker. Rengöring av bur/bäddning = risk.
Symtom
- Råttor & människor likvärdiga: Skuppiga märken/skador, kan ha skorpa. Hårfällning möjlig.
- Råttor: Oftast rygg och svansbas. Skörbåriga eller förhöjda hudområden. Klåda.
Behandling
- Råtta: Tvätta drabbat område med mild rengöring. Smörj antifungalsalva med klotrimazol (max 2 ggr/dag). Kontrollera att preparatet är godkänt för råtta. Perorala medel finns. Dip: 2 % kalksvavel (akta ögon).
- Människa: Receptfria antifungalkrämmer (t.ex. Lamisil, Canesten) linder klåda, läker skador.
Varning: Ringorm är zoonos (smittar mellan djur och människa). Hygien: tvätta händer, handskar vid hantering, desinficera bur. Behandla samtidigt.
