Sällskapsdjur

#  >> Sällskapsdjur >  >> Reptiler, gnagare och små husdjur >> Husdjursormar

Ormidentifiering i Wisconsin

 

Wisconsins 20 ormart – identifieringsguide

Wisconsin har 20 ormart. Vissa lättkända, andra förväxlingsbara. 2 giftiga arter – identifiering är viktig för undvikande. Giftfria ormar kan bita vid hot.

Distinkta mönster

  • Mörk kropp + färgstark buk + ring runt hals: Prärieringhalsnok (Diadophis punctatus arnyi) ELLER norra ringhalsnok (D. p. edwardsii).
  • Ingen ring, röd buk: Norra rödbuikad snok (Storeria occipitomaculata).
  • Helt grön: Glad grönsnok (Opheodrys vernalis) – Wisconsins enda helt gröna art.
  • Vitt och rödbrunt bandat med tunna svarta linjer: Östra mjölksnok (Lampropeltis triangulum).
  • Liten, gråbrun, rader med små svarta prickar: Brunsnok (Storeria dekayi).
  • Grå med svarta ryggband + gula sidoband: Drottningssnok (Regina septemvittata).

Lätta att förväxla

  • Östra grissnok (Heterodon platirhios): Ser ut som klappersnok, vikar sig som en. Nyckel: uppvänd, grisliknande snopp.
  • Norra vattensnok (Nerodia sipedon): Liknar giftig art. Identifieras: mörka tvärband BREDARE än ljus bakgrund (omvänd på giftiga).

Durk- och bandsnokar (Thamnophis) – 5 arter

  • Basis: mörk grön–brun bakgrund, bleka kräm/gula randar rygg + sidor.
  • 5 arter med variationer: Butlers durksnok, östlig präriedurksnok, vanlig durksnok, norra bandsnok, väster bandsnok.

Stora ormar (> 1,8 m)

  • Tjock, brun, fläckig, >1,8 m: Oxsnok (Pituophis catenifer).
  • Slank, ~1,8 m, blågrön: Blå racersnok.
  • Mörkbrun–svart: Svart råttsnok (Pantherophis obsoletus).
  • >1,2 m, brun, mörka fläckar, rödhuvud: Väster rävsnok (Pantherophis vulpinus).

Giftiga ormar (2 klappersnokar)

  • Östra massasauga (Sistrurus catenatus): Brun/grå tjock kropp, mörka fläckar. Mörk rand från öga till nacke.
  • Timber-klappersnok (Crotalus horridus): ~1,2 m, breda gula/orange band brutna av tunnare mörka tvärband. Svart svans med stor klappa.

Varning

Båda klappersnokar är farliga. Lyssna på klapp. Vid bett: akut vård. Fånga inte ormen. Lär dig identifiera – det räddar liv (både mänskliga och ormar).

Copyright Sällskapsdjur Alla rättigheter reserverade

© sv.xzhbc.com