En kois färg bestäms av samspel mellan pigmentceller (kromatoforer), mönsterfördelning, hudens transparens, genetik och miljöfaktorer.
1. Pigmentcelltyper (kromatoforer)
- Melanoforer: svart / mörkbrunt (melanin).
- Xantoforer / Erythroforer: gult, orange, rött (karotenoider, pteridiner).
- Iridoforer (guanoforer): reflekterande platlar (guanin) ger metallisk glans, silver, vit, iridescens.
2. Mönster (varieteter)
Kombinationen av pigmentfördelningsmönster definierar varieteten (japanska termer standard):
- Kohaku: vit kropp med röda märken (Hi).
- Showa (Showa Sanshoku): svart bas (Sumi) med rött och vitt.
- Sanke (Taisho Sanshoku): vit bas med rött och svart (vitt dominerar över svart).
- Utsurimono: svart bas med ett sekundärt mönster (vitt, rött, gult).
- Bekko: vit/gul/röd bas med svarta fläckar.
- Asagi: blågrå nätverk på rygg med röd/orange på sidor och fenor.
- ... och många fler (Tancho, Goshiki, Kawarimono, Kinginrin, Doitsu, Ginrin).
3. Hudtransparens & skaluppsättning
- Doitsu (skaliga/naken):** färre/lackar skaluppsättning → färger mer intensiva.
- Ginrin (diamantskal): reflekterande skaluppsättning ger glitter.
- Metallisk (Ogon, Yamabuki): stark iridofor-utveckling → enhetsfärg med glans.
4. Genetik
Färg är polygenet och komplext ärftlighet; avelare väljer för specifika fenotyper över generationer.
5. Miljöfaktorer (modifierar uttryck)
- Vattenkvalitet: lågt ammoniak/nitrit, stabil pH 7,0–8,0.
- Temperatur: 18–25 °C optimerar pigmentutveckling.
- Kost: karotenoider (spirulina, krill, paprika, astaxanthin) förstärker rött/gult.
- Ljus: fullspektrum UV-ljus främjar färgintensitet.
- Stress: försämrar färg (kortison, sämre immunförsvar).
En kois färgläggning är dynamisk och kan förändras under livstid, särskilt de första åren.
