Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Små, hårda, torra avföringar hos katt är ett tecken på förstoppning. Förstoppning kan ha många orsaker – från en smutsig kassa till en infektion. En av de vanligaste orsakerna är att katten har en uppskuten mage av olika skäl.
Om din katt verkar anstränga sig i kassan kan det vara förstoppning. Katten kan förlora aptiten och börja kräkas. Viktminskning p.g.a. minskad aptit kan göra katten lethargisk. Andra tecken på magbesvär kan också förekomma.
Katter, särskilt långhariga, är benägna för hårbollar. Ofta kräker de upp dem, men ibland fastnar en hårboll i matsmältningssystemet. Ett tecken är att avföringen innehåller mycket hår. Du kan köpa hårbollmedel på djuraffärer – det kostar ca 50–60 kr och hjälper katten att avlägsna hårbollen och förebygga problem.
Om katten har förstoppning och kräker kan det vara ett magproblem. Den kan ha ätit något som obstruerar tarmen, eller det kan finnas ett tjocktarmsproblem. Katten kan avlägsna föremålet själv, men förstoppning kan leda till aptitlöshet och viktminskning, så bäst är att besöka veterinär. Röntgen kan visa om något sitter i mage/tarm eller om det finns djupare medicinska problem.
Katter kan bli förstoppade om kassan är smutsig. Om du har fler än en katt kan du behöva en extra kassa för att hålla det rent. Minst en kassa per katt, men bäst är en extra. Rengör kassan dagligen. Katten kan också ogilla ströet – katter föredrar finare strö, som är lite dyrare än grovt strö.
Om katten inte får tillräckligt med vatten kan det orsaka förstoppning. Se till att katten har tillgång till mycket rent vatten. Vattenfontäner som cirkulerar och filtrerar vatten gillas av vissa katter. Katten kan också ha förstoppning p.g.a. för lite fiber i kosten. Rådfråga veterinär – det kan lösa sig genom att tillsätta fiber eller genom fiberrikt foder på recept.
Vissa mediciner kan ge förstoppning. Det finns också många medicinska orsaker – infektion, tumör, förstorad prostata. Om det inte finns en uppenbar orsak, ta katten till veterinär. Det kan finnas ett allvarligt underliggande problem du inte kan diagnostisera, och det är säkrare att gå onödigt till vet än att låta katten bli sjukrare.