Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Kattens starka bakbensmuskler fungerar tack vare fyra huvudnerver som förmedlar signaler från hjärnan.
Störst, längst, bredast. Startar i lärygg, nedåt båda bakbenen till tårna. Mest viktig – tar emot signaler från hjärnan via ryggmärgen som styr rörelse i kroppens nedre halva. Kontrollerar hur katt böjer benen (gå, hoppa). Delar upp från ryggmärgen i två: artikulär region (artärer/blodflöde) och muskulär region (samverkar med muskler för styrka och smidighet vid hopp).
Löper längs femurartären (huvudblodförsörjning till benen), från femurtriangeln (övre lår) till nedre bakben. Styr muskler i bakbenet – gör att benen kan sträckas/böjas. När katt lyfter benet för att raka sig = femoralnerven. Ger också känsel i lår och del av nedre ben.
Sitter på sciaticusnerven, grenar av till nedre ben. Tar emot signaler från sciaticus för att styra rörelse/känsla i nedre ben/tassar, särskilt vid inåtböjning. Exempel: katt sitter på hinkar, benen vikas in under stjärten.
Sista huvudnerven i bakbenen. Grenar också från sciaticusnerven → rörelse/känsla i nedre ben/tassar, ut till varje enskilt tå. Styr fibulärmuskler → balans (stå rakt, gå på smalt bräde, soffkanter, fönsterbrädor).
Tillsammans säkerställer dessa fyra nerver kattens balans, smidighet, styrka och gracilitet. Nästa gång du ser katten pausa före ett mäktigt hopp – oro dig inte. Katten "samlar bara nervarna".