Igelkottar kommunicerar främst genom en kombination av vokaliseringar och kroppsspråk. Huvudmetoder inkluderar:
- Pust och fniss: Används vid hot eller försvarsläte för att verka större och mer skrämmande.
- Grunting och snarkning: Uttrycker nöje, spänning eller missnöje beroende på volym.
- Kvirring och klickande: Höga ljud som typiskt görs under parningstid.
- Pipande: Uttrycker smärta, obehag eller nöd.
- Tandgnissling: Snabb gnissling signalerar agitation eller frustration.
- Fotstampning: Ett territorialt beteende som sprider doft från fötterskörtlar.
- Salvning (anointing): Gnitr saliv och doft på taggar och miljö för att förmedla information.
- Kroppshållning: Att rulla ihop en boll är defensivt; upprätta taggar signalerar alerthet; platta taggar indikerar bekvämlighet.
Att förstå dessa kommunikationsmetoder hjälper ägare att tolka igelkotts beteende och reagera lämpligt.
