Sällskapsdjur
Allt eftersom han utvecklas utvecklas Everymans syn på synd drastiskt. I början av pjäsen verkar han vara ointresserad av introspektion eller ånger, leva ett sorglöst liv präglat av stolthet, självöverseende och kärlek till världsliga nöjen. Men när pjäsen fortsätter och Everyman tvingas konfrontera sin dödlighet, förändras hans perspektiv dramatiskt. Han blir allt mer medveten om sina synder och inser deras allvar och de potentiella eviga konsekvenserna av hans handlingar. Detta leder till en djup känsla av skuld och ånger, när Everyman brottas med den andliga dimensionen av sin existens och behovet av omvändelse och återlösning.