Sällskapsdjur
Snaffle bit med munstycke och ringar på vardera sida. Ofta ledat munstycke, kan vara solid. Full cheek snaffle har långa armar ovanför och under munstycket på båda sidor av läpparna, fäst vid ringarna, för att hindra biten från att glida genom mun. Ger lateralt ledande effekt. Bit keepers (bitfästor) kan användas för att hålla biten i rätt position och hindra övre armar från att fånga.
Dubbelt ledat munstycke med platt länk i mitten (formad som ben). Mycket mild – de två ledena minskar "nutcracker"-effekt hos enkel-ledade bits. Uppmuntrar avkoppling, verkar på läppar, tunga, munbars. En av mest populära för dressyr.
Även dubbelt ledat, men mittenlänk är rektangulär, längre och vinklad. Tunn kant pressar i tunga. Med bit keepers kan full cheek Dr. Bristol roteras så mittenled ligger plant mot tunga. Sällan i dressyr p.g.a. potential hårdhet.
Enkel-ledat med lätt vridning. Kanter skapar tryckpunkter, ökar tryck på tunga och munbars. Stark och ganska hård bit. Vanlig i engelska discipliner, ej tillåten i dressyr.
Enkel-ledat, vriden med många avrundade kanter. Som slow twist – kanter ökar tryck. Anses hård, ej tillåten i dressyr.
Enkel-ledat med tunn, vriden tråd per led. Double = två separata vridna trådar per led. Extremt hårda p.g.a. tunnhet och många tryckpunkter. Vanligare i western än engelskt, ibland i hoppning. Endast för skickliga rytare med mjuka händer. Ej i dressyr.
Hjälper häst att avslappa käke och acceptera bit. Finns med vilken munstycketyp som helst. Delar av biten rullar. Uppmuntrar saliv, utlopp för nervösa tungrörelser. PÅverkar ej hårdhetsgrad. Används både western/engelsk, ej i dressyr.
Enkel-ledat med tjockt, hult munstycke. Tjocklek fördelar tryck över större yta = mildare bit. Hult = lätt.
Ej-ledat munstycke med lätt böj för plats till tunga. Anses mild, ofta gummierat.