Överskott av kalorier: Att äta fler kalorier per dag än kroppen behöver för sina dagliga funktioner kan leda till viktuppgång.
Sittande livsstil: Brist på fysisk aktivitet minskar antalet kalorier kroppen förbränner, vilket leder till viktuppgång.
Ohälsosam kost: En kost hög i ohälsosamma fetter, tillsatt socker och bearbetade livsmedel bidrar till viktuppgång.
Genetik: Vissa gener kan påverka viktuppgång och kroppens benägenhet att lagra fett.
Vissa läkemedel: Vissa läkemedel kan orsaka viktuppgång som biverkning, såsom steroider, antidepressiva och vissa diabetesmediciner.
Medicinska tillstånd: Vissa medicinska tillstånd, såsom hypotyreos, Cushings syndrom och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), kan bidra till viktuppgång.
Ålder: När människor blir äldre saktar metabolen ofta ner, och muskelmassa minskar, vilket gör det lättare att gå upp i vikt.
Stress: Kronisk stress kan öka produktionen av kortisol, ett hormon som kan bidra till viktuppgång, särskilt runt magen.
Sömnbrist: Brist på tillräcklig sömn kan störa hormonnivåer och öka aptiten, vilket bidrar till viktuppgång.
Rökningssläpp: Att sluta röka kan leda till viktuppgång hos vissa människor på grund av förändringar i metabolen.
