Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Sibiriansk husky är en av de äldraste hundraserna som finns och är generellt sett en frisk ras trots inavel. Vissa individer har dock en genetisk particularitet som gör zinkupptaget problematiskt. Zink är ett mineral som behövs för att hålla päls och hud friska, och brist kan leda till en rad specifika men behandlingsbara hudsjukdomar.
Detta tillstånd drabbar enbart hundar med stor andel sibiriansk husky. Problem med att smälta ut zink gör att pälsen blir tunn och huden skorpig, särskilt i ansiktet.
Denna orsak till hårbotten medföds hos många raser, bland annat sibiriansk husky. Det tros bero på en missbildning av hårstrån, framförallt på hundens bakkropp. Symptomen visar sig när valpen är 3–4 månader gammal och varar livet ut.
Denna genetiska funktionsstörning i hudens talgkörtlar förekommer hos flera raser, inklusive sibiriansk husky. Symtom är fläckvis hårbortfall och tjock, skorfig hud som kan utsöndra talg vid klåda.
Denna autoimmuna sjukdom drabbar flera raser, bland dem sibiriansk husky. Hundens svarta nos bleknar till grå eller rosa, därpå utvecklas blödande sår på nosen.
Tillståndet ses hos raser utvecklade i Arktis, inklusive sibiriansk husky. Det orsakar små, höjda, gulaktiga knottror på insidan av lårna och i munnen. Huden blir mycket klåda.