Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Många hundar lider av olika typer av ångeststörningar. Det är en av de största beteendeproblem hundägare rapporterar världen över. Att bedöma hundens drag och egenskaper under stress är ett bra sätt att avgöra om den har ångestproblem. Att ta hänsyn till hundens bakgrund är också viktigt. Det är viktigt att hundägare erkänner ångeststörningar och behandlar dem korrekt.
Hundar från djurhem är mer benägna till ångest. Många lämnats ensamma i burar eller misshandlats av före detta ägare. Hunden kan vara orolig för att du kommer att överge den som föregående ägare gjorde. Hundar som varit med i naturkatastrofer, bränder eller andra traumatiska händelser är också benägna till ångest, särskilt ljudångest.
Många hundar föds nervösa. Hundar är sociala varelser som trivs på flockmoral. Underordnade hundar kan bli upprörda när flockledaren går, då de inte vet vem de ska vända sig till. Alfa-hundar kan tro att de dominerar hemmet och bli stressade när flockmedlemmar går utan deras tillstånd.
Om hunden kontinuerligt vinar, ylar eller skäller, är det ett tecken på separationsångest.
Om hunden förstört egendom eller kissat/avförat på golvet, finns stor chans för separationsångest. Hundar som plundrar diskbänkar eller sopkorgar har inte nödvändigtvis ångest – de kan bara utnyttja gratis mat.
Om kroppen är märkbart spänd eller upprörd istället för avkopplad och glad, kan hunden ha ett ångestproblem.
Om du går hunden förbi byggplatser och den försöker springa iväg eller gömma sig bakom dina ben, är det ett tecken på ljudångest. Om den gömmer sig vid åska, är det också ett tecken.
Vissa hundar är rädda för andra hundar på grund av tidigare incidenter eller storlek/disposition. Andra kan vara rädda för barn. Vissa hundar fruktar människor med drag som påminner om före detta misshandelande ägare.
Om hunden kissar ofta när du är borta, kan det vara en blåsinfektion snarare än separationsångest.