Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Röd skabb, även kallad demodektisk pododermatit, demodektisk skabb, follikulär skabb och valpskabb, orsakas av hudkragghallen Demodex canis. Röd skabb är en unsynlig hudsjukdom som en betydande del av hundpopulationen kommer att drabbas av någon gång i livet. Till skillnad från sarkoptisk skabb, som är smittsam, smittar röd skabb sällan från en vuxen hund till en annan.
Små populationer av Demodex canis lever naturligt på alla hundar, enligt experter på Vetinfo. Kragghallen överförs vanligtvis från mor till valp de första dagarna. Friska vuxna hundar kan generellt kontrollera kragghallens antal, men valpar har svårare p.g.a. sina utvecklande immunsystem. Om en vuxen hund drabbas av röd skabb är det oftast resultat av en trauma som sänkt immunsystemet, en genetisk predisposition eller en indikation på en större hälsoproblem, som cancer, metaboliska defekter, hjärtmask, leversjukdom eller njursjukdom.
Lokaliserad röd skabb inträffar oftast hos ungdomliga hundar utan underliggande hälsoproblem. Infektionen följer ofta en sjukdom och/eller försvagat immunsystem genom trauma. Lokaliserad skabb är, som namnet antyder, begränsad till ett visst kroppsområde. Generaliserad skabb klassificeras som antingen ungdomlig eller vuxen debut och är utbredd på kroppen, drabbar flera hudpartier.
Symtom på lokaliserad röd skabb, enligt Vetinfo: utspädd päls eller förändringar i ett område, oftast på huvudet eller framre kroppen. Röda och/eller krustiga hudpartier med irritation, ibland klåda.
Generaliserad röd skabb ger röda och/eller krustiga partier över hela kroppen och kan även inkludera sekundära bakteriella infektioner, feber, aptitlöshet, förstorade lymfkörtlar, klåda, lukt och utsöndring från sår.
Diagnostik av både lokaliserad och generaliserad röd skabb erhålls genom klinisk undersökning och test av hudprover. För dessa prover skrapas en liten hudmängd från ett misstänkt område och även om det kan vara obehagligt för hunden, är skrapningarna inte djupa och bör inte vara smärtsamma, enligt Vetinfo.
Behandling beror på hundens ålder och om infektionen är lokaliserad eller generaliserad, enligt Vetinfo. Lokaliserade infektioner kan behandlas med antibakteriella schampoar och salvor med 90 % framgångsgrad. Endast 10 % av dessa hundars skabb utvecklas till generaliserad.
Generaliserad skabb hos valp kan oftast behandlas med mer omfattande tillämpning av samma antibakteriella schampoar och salvor som för lokaliserad skabb, då deras immunsystem fortfarande utvecklas. Generaliserad skabb hos vuxen hund är en annan historia. Vuxen debut generaliserad skabb kräver receptbelagda anti-kragghalledopar och läkemedel samt en grundlig utredning av möjliga underliggande hälsotillstånd som predisponerar för infektion. Eftersom vissa läkemedel inte kan användas med vissa raser, rådger Vetinfo om konsultation med veterinär.