Orsaker till bandmask hos hundar och valpar

Bandmask är parasiter som lever i tunntarmen hos ryggdjur. De fäster sig i tarmväggen med krokar och sugor på huvudet och absorberar näringsämnen genom huden när matsmält mat passerar. En bandmask består av segment som lossnar när de är mogna och fyllda med ägg, och avlägsnas med avföringen. De två huvudtyperna, Dipylidium caninum och Taenia, använder olika värddjur för att infektera hundar.

Dipylidium caninum (loppmask)

Den vanligaste infektionsvägen är genom att hunden svelger löppor. Löppor äter ägg från Dipylidium caninum, som utvecklas till ett tidigt parasitarstadie inuti loppan. Infekterade löppor svelgs när hunden slickar eller tuggar på de irriterande löpporna. Hundens matsmältning bryter ner loppan, vilket frigör parasiten, som då fäster sig i tarmväggen och växer till en vuxen bandmask.

Taenia-bandmask

Den andra typen, Taenia, smittar när hunden äter en infekterad råtta eller kanin. Dessa små däggdjur infekteras genom att äta bandmaskägg, som utvecklas inuti dem. Hundar bör aldrig tillåtas äta råttor eller kaniner.

Diagnos

Bandmask orsakar inte fysisk skada som andra tarmparasiter, men minskar näringsvärdet av maten, vilket ger dåligt päls och vid allvarliga attacker viktminskning.
Hos valpar kan en svullen buk vara tecken på inre parasiter.
Små parasitsegment på hundens päls, runt anus och på hundens favoritviloplatser bör leda till veterinärbesök för bekräftelse.
När de torkat ser Taenia-segment ut som riskorn, medan Dipylidium caninum-segment liknar gurkfrön.
För säker diagnos undersöker veterinären avföringen under högförstoring.

Behandling

När bandmask bekräftas ges hunden oralt läkemedel – en avmaskningskur – för att döda masken. Bästa sättet att förebygga återinfektion är att utrota löppor från hundens miljö och ge direkt loppbehandling (droppar, speciella schampo eller loppkrage). Veterinären informerar om mest lämplig behandling. Loppbekämpning är en pågående process. Avmaskning kan börja redan när valpen är 2 veckor gammal.

Hundhälsa