Sällskapsdjur
Hjärtbrus hos hund är en samlingsdiagnos som kräver utredning av veterinär för att fastställa orsak och behandling. Även om det kan vara allvarligt finns fall där ingen behandling behövs. Din veterinär bestämmer om medicin (t.ex. diuretika för att avlägsna vätska) eller koständringar behövs.
Valpar kan få låggradiga hjärtbrus under snabb tillväxtfaser. Deras höga aktivitetsnivå kan belasta hjärtat tillfälligt. Om veterinären upptäcker ett lågt brus behöver hon inte vara orolig men följer upp vid kommande besök. Typiskt försvinner låggradiga brus när hunden blir vuxen.
Kronisk ventilsjukdom svækrar hjärtats ventiler så att de inte stängs fullständigt vid varje hjärtslag. Blod som ska pumpas framåt slosar tillbaka i förmaken. Tillståndet kan vara medfödd eller uppstå senare i livet. Småraser som miniature poodle, chihuahua och yorkshireterrier är benägna. Utan behandling kan hjärtsvikt inträffa.
Dilaterad kardiomyopati gör att hjärtat förstoras och pumpar blod ineffektivt. Stora och jätteraser som great dane, bernhardiner och tysk shepherd drabbas oftast. Utan behandling leder det säkert till döden då nedsatt hjärtfunktion påverkar lungor och lever, med multiorgansvikt som följd.
Om hunden blir mindre aktiv, puttrar i vila, har svårt att andas, ramlar eller får svimningsanfall kan det vara hjärtbrus. Andra varningssignaler: bleka tandkött och tunga, uppblåst buk. Alla hjärtproblem ska tas på allvar, särskilt om rasen är benägen för hjärtsjukdom. Tidig upptäckt och behandling ger hunden bättre livskvalitet och förlänger livet.