Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Djurs tankeförmåga och resonemang har alltid varit omdiskuterat eftersom det är svårt att bevisa. Darwin menade att djur, som människor, måste hitta partner, mat och väg genom sin miljö (skogen, luften, vattnet). Han trodde det krävde problemlösningsförmåga. Schimpanser, delfiner, fåglar och hundar har studerats – tester visar att djur har förmåga att tänka och resonera. Framtida studier kan komma från MRI eller PET-skanningar. Hjärnmönsterstudier kan med större säkerhet förutsäga tanke- och resonemangsförmåga.
Observationer visar att de använder verktyg för att hitta termithögar och göra vapen för att döda små djur. Schimpanser observerades i naturlig miljö strategisera med varandra för att hitta byten. Apor kan lära och använda teckenspråk och symboler för kommunikation.
Noshörningdelfiner har stora hjärnor – andra störst efter människan. Forskare jämfört primat- och delfinhjärnor och funnit paralleller i intelligens. Delfiner verkar ha komplexa kommunikationsförmågor. Omfattande forskning på deras förmåga att imitera människohållningar. När de fick välja mellan två svar visade de tvekan vid osäkerhet. Var de säkra gick de rakt på valet. Tvekan visade resonemangsförmåga.
Fåglar varierar stort i intelligens. Papegojor kan tala och imitera ord. De kan skilja färg, former, storlek, material. Papegojor visat tecken på distans och depression. Enligt National Geographic (mars 2008) vet skogsnötar (scrub jays) att andra nötar stjäl och att förvarad mat försvinner.
Hundar förstår många kommunikationsformer: handsignaler, verbala kommandon, ansiktsuttryck. Många raser tränas till terapihundar tack vare förmåga att känna av människors behov. Vissa kan förutse anfall hos vissa människor och varna. Hundägare kan ge otaliga exempel på hundtänkande: öppna dörr, rädda drunknande barn, väcka familje vid brand.
Forskning fortsätter – men bevisen håller med: djur tänker, känner och löser problem.