Sällskapsdjur
Sällskapsdjur
Brindle är ett randigt pälsmönster som ses hos många hundraser. Brindle-hundar beskrivs ofta som tiger-randiga, även om randningen hos en brindle-hund inte är nästan lika solid och tydligt definierad som hos en tiger. Randningen hos en brindle-hund kan vara fin och gles eller så tät att de ljusare randerna knappt syns. Brindle kan också kombineras med olika färgmönster, inklusive vita märkningar.
Brindle-hundar kommer i många olika raser och blandningar, så de har de typiska pälsarna för sina raser. Längden och texturen på en hunds brindle-päls påverkar starkt dess färger. Greyhounds och Boxer har korta, blanka pälser så deras brindle-färgning är mycket tydlig, uttalad och slående. Borzoi, eller ryska varg hundar, har längre pälsar och afghanhundar har ännu längre. Det långa håret dämpar och suddar ut deras brindle-färgning även om färgerna är exakt samma som på en kortpälsd hund.
Brindle-pälser kan också övertäckas av agouti- eller sable-färgning. Agouti-hår är själva randiga. Längs hårskaftet finns band från när produktionen av svart pigment startade, stoppade och startade igen. Sable-hår är svartspetsiga i änden. Agouti och sable ses främst på brindle-hundar med längre pälsar, som afghaner, borzoi, iriska varg hundar och skotska hjorthundar. En mask är precis det det låter som: hunden har en mask med spetsiga hår över ansiktet.
Försvagning (dilution) finns i två grundläggande varianter: röd och blå. Röd försvagning förvandlar svart pigment till röda och bruna toner, och röda pigment till sandfärger. Blå försvagning gör svart till blått, och röda till silver och krämfärger. Försvagade färger kan kombinera med brindle: Tyska doggar kan till exempel vara blå brindle. Vitt på en brindle-hund kan variera från en vit tå eller svansspets till en vit bröstkorg till en kropp som är mest vit med brindle-märkningar. Hos många raser är överdriven vit färg kopplad till dövhet.
Vissa raser har mycket restriktiva färgstandarder. Boxer får till exempel bara være faluröda, med eller utan brindle-randningar eller vita märkningar. Av den anledningen är Boxerns färggenetik mycket enkel. I andra änden tillåter American Kennel Clubs rasstandard för borzoi "vilken färg som helst, eller kombination av färger", så borzoi-färggenetik kan vara mycket komplicerad.