Sällskapsdjur
Verb: Att snabbt sänka huvudet och kroppen för att undvika något, eller att undvika/undgå något. Exempel: "Hon duckte under den låga dörren."
Substantiv: En typ av vattenfågel med simfötter och bred näbb; också en person som ducker; eller andkött. Exempel: "En flock andar simmade i dammen."
Interjektion: Används för att uttrycka förvåning eller varna för fara. Exempel: "Duck!" utbrast han när vasken föll.