Sällskapsdjur
Djur använder skyddsfärg på ett antal sätt för att öka sina överlevnadschanser.
Krypsis: Den vanligaste formen. Djur smälter in i sin omgivning för att undvika upptäckt av rov djur eller byten.
Bakgrundsmatchning: Djur som kameleonter, gräshoppor och nattfly har färgmönster som matchar sin typiska miljö.
Störande färgning: Djur som zebror och leoparder har dristiga mönster som bryter upp deras kontur, vilket gör dem svårare att upptäcka.
Motskuggning (Countershading): Djur som hajar och hjortar är mörkare på toppen och ljusare underneath, vilket skapar en visuell illusion som gör dem svårare att se från ovan eller undan.
Batesiansk mimicry: En ofarlig art utvecklas för att likna en farlig eller illsmakande. Till exempel efterliknar Vicekungsfjärilen den giftiga Monarkfjärilen.
Müllerska mimicry: Två eller fler ogynnsamma arter utvecklas för att se lika ut, vilket förstärker rov djurs undvikande.
Detta är användandet av ljusstarka, kontrasterande färger för att varna rov djur om fara. Det är vanligt hos giftiga djur som giftpilskgroda, korallorm och vissa insekter.
Locka partner: Vissa djur använder stark färgning för att locka partner.
Signalering: Vissa djur använder färgförändringar för att kommunicera, som varning för fara eller indikation av territoriella gränser.
Kameleont: Förändrar färg för att smälta in i sin omgivning.
Leopard: Fläckar hjälper den att camouflage i den fläckiga skogsljuset.
Vicekungsfjäril: Efterliknar Monarkfjärilen för att avskräcka rov djur.
Giftpilskgroda: Ljusstark färgning varnar rov djur för dess giftighet.
Skyddsfärg är ett fascinerande exempel på hur djur har utvecklats för att öka sina chanser till överlevnad.