Sällskapsdjur
Människor uppföder getter av många skäl: mjölk, kött, fiber. Innan du påbörjar ett getterprojekt, överväg: ditt syfte, hur mycket utrymme du har, och om du och din familj har tid och förmåga att ta hand om getternas behov.
Överväg ditt syfte. Olika raser har olika användning. American Dairy Goat Association känner igen sex mjölkgetterraser: Nubian, LaMancha, Alpine m.fl. Många föredrar getmjölk framför komjölk – ger också ost, krossmjölk. Getmjölk används för specialiteter: tvål, lotion. Andra raser (Boer, New Zealand Kiko) uppfös för kött – ger biffar, korvar. Om fiber är målet: angora och cashmere. Deras hår (mohair, cashmere) prissätts för mjukhet/värme. Barn i 4-H uppföder olika raser: pygmée (ofta i djurparker), mjölk- eller köttgetter. Getter (särskilt kastrerade hanner = väder) kan tränas att dra vagnar/bära pack.
Oavsett ras/syfte: alla getter behöver utrymme. De är nomader i sitt nära. Tusentals år har nomadfolk herdats getter. Getter är också hjorddjur – behöver andra getters sällskap. Därför: mycket utrymme om du planerar att uppföda. De behöver bete med gräs, vedväxter, vatten, och skydd mot väder (särskilt regn). Skydda från vilseledande hundar – stabilt, säkert stängsel runt bete och lada.
Utöver utrymme, foder, vatten, skydd: getter behöver veterinärvård och ägarens omsorg. Som många husdjursraser: klövklippning, vaccinationer, avmaskning. Getter kan drabbas av stelkramp och förgiftas av fel växter. Se till att de inte kommer åt azaleor och andra prydnadsväxter. Årlig tetanusvaccination. Tillgång till mineraler (salt).
Innan du börjar: syfte/raser, bete/ladu/stängsel/utrymme, veterinärkostnader, din tids- och ekonomiska engagemang. Idén om att uppföda getter kan locka, men många faktorer kräver analys först.