Karbonperioden (ungefär 360 till 300 miljoner år sedan) kännetecknades av yppig vegetation, utstrakta kolmosar och rika, diversifierade ekosystem.
Växtliv
- Jätteorrar: Trädstorleks orrar överflödiga i mosarna, växande upp till 30 meter höga.
- Cordaites: Skogsträd med remliknande blad som bar kluster av frön.
- Calamites: Jätteåkergräs med ledade stjälkar och virvlade blad.
- Lycopods: Klubbmossor och markkrypande växter som nådde flera meter i höjd.
- Lepidodendrons: Trädliknande växter med skaluppser och framträdande bladspår.
- Sigillaria: Massiva träd med diamantformade bladspår på sin bark.
- Glossopteris: Grönskande växter som bildade täta skogar på södra halvkloten.
Djurliv
- Jätteskorpioner: Som Pulmonoscorpius kirktonensis, närma sig 1 meter i längd.
- Eurypterider: Också kallade havsskorpioner, vissa överstigande 2 meter långa.
- Trollsländor: Stora arter som Meganeura med vingbredd nära 1 meter.
- Ammonoider: Marin evertebrater med komplexa vända skal.
- Krinoider: Stjälkade marina djur kända som havsliljor.
- Primitiva insekter: Skalbaggar, kackerlackor och andra insekter började diversifieras.
- Trilobiter: Vanliga marina ledsdjur nära slutet av sin evolutionära dominans.
- Temnospondyler: Amfibier med benade ryggkotor, flera meter långa.
- Pelycosaurier: Primitiva synapsider som så småningom gav upphov till däggdjur.
- Reptilier: De tidigast kända reptilerna började dyka upp.
- Fiskar: Diversifierade grupper inklusive lobfeniga fiskar och hajar i hav och sötvatten.
Karbonperioden var en tid av stor biologisk mångfald och komplexa ekologiska gemenskaper, som lade grunden för evolutionära linjer som skulle dominera senare epoker.
